Publicerad i Vasabladet och Österbottenstidning den 20 oktober 2022

Landsbygdskvinnornas dag firades nyligen den 15 oktober. Meningen med FN:s temadag är att lyfta fram kvinnornas betydelse som upprätthållare och utvecklare av landsbygden. Genom åren har kvinnornas insats varit betydande inom lantbruket och speciellt inom landsbygdsutvecklingen där man aktivt har deltagit i frivilligarbete och föreningsverksamhet.
Nuförtiden lämnar unga och speciellt unga kvinnor landsbygden. Detta är inget nytt fenomen, utan har redan pågått länge. Utvecklingen startade på 1960-talet med landsbygdens strukturförändring, och flyttningsrörelsen bara fortsätter.
Kvinnorna var inte längre i huvudsak husmödrar utan sökte arbete utanför hemmen. Arbets- och utbildningsmöjligheterna var bättre i städerna. Landsbygden sågs kanske bland unga kvinnor som en konservativ livsmiljö, där kvinnans roll var att stå vid hemmets spis. Ännu efter decennier stöter man ibland på samma förhållningssätt.
Fastän någon så kunde önska, återvänder vi inte längre till den tiden då kvinnorna verkade i stor skala som husmödrar på landsbygden.
Men landsbygden behöver verkligen sina kvinnor! Möjligheten till distansarbete via goda nätförbindelser och förmånligare boendekostnader gör landsbygden till ett allt mer realistiskt alternativ. Själv tror jag fullt och fast att framtidens utmaningar med klimatförändring och minskande biodiversitet gör landsbygden till en allt mer lockande bostadsplats.
Kvinnans roll i landsbygdssammanhang behöver dock uppdateras om vi vill locka unga kvinnor tillbaka. Vi behöver fler kvinnliga beslutsfattare och fler kvinnor i ledande positioner, så att besluten återspeglar deras synsätt, kunskap och erfarenhet. Detta måste avspeglas i landsbygdens utveckling. Vi måste göra beslut som stöder kvinnors möjligheter att delta, påverka och gå framåt i karriären.
I Sydösterbotten säger man ofta att visheten bor i gamla kvinnor. Trots detta är det männen som oftast fattar besluten, så i praktiken litar vi inte på våra gamla kvinnors vishet, för att inte tala om de unga kvinnorna.
Och i vår valkrets är fortsättningsvis bara två av sexton riksdagsledamöter kvinnor. Förhoppningsvis sker en förändring i kommande val och att kvinnornas uppskattning också syns i representationen.